Zephyrnet-logotyp

Vindkraften återvänder till lastfartyg, nu med återvunnen plast

Datum:

Anmäl dig för dagliga nyhetsuppdateringar från CleanTechnica på e-post. Eller följ oss på Google Nyheter!


Fraktsjöfarten hittar sakta vägen mot bränslen med låga utsläpp, men under tiden är vindkraften redo och sugen på att gå. Olika former av högteknologiska segel dyker upp igen på farlederna och för att förgylla hållbarhetsliljan är några av dem gjorda med återvunna plastflaskor.

Vindkraft är redo att rulla

Massiva lastfartyg kan naturligtvis inte köra enbart på vindkraft. Men när den nya generationen av stela, aerodynamiska segel kombineras med exakt planering för optimala sjöfartsrutter är bränslebesparingarna betydande.

Det finska företaget Norsepower hävdar till exempel en bränslebesparing på upp till 28 % för dess "Rotor Segel” vindkraftsapparat, och de har siffrorna för att bevisa det.

I augusti förra året visade en Sumitomo-tanker utrustad med Rotor Sails bränslebesparingen på en resa över Atlanten mellan New York City och Amsterdam. Norsepower rapporterade att vindkraft bidrog med 16 % av bränslebesparingarna, med optimering av rutt som sparkade in ytterligare 12 %.

Företaget rapporterade också en genomsnittlig besparing på 19 % för sex olika långdistansrutter, där vindkraft bidrog med 9 % och ruttoptimering tillför ytterligare 10 %.

Galet segel är inte så galet trots allt

Stela segel på lastfartyg delar vanligtvis vissa likheter med snygg aerodynamik av de seglen som moderna kappseglingsyachter har, men Norsepowers bidrag till fältet kommer från en annan plats. Istället för att skörda vindkraft från relativt plana ytor, använder Norsepower Flettner-rotorer i långa, höga rör som liknar skorstenar.

"Rotorseglet använder Magnus-effekten för att skapa dragkraft och driva fartyget framåt", förklarar Norsepower. ”När vinden möter ytan på den synliga, snurrande rotordelen av seglet, accelererar luftflödet på ena sidan och bromsar in på den motsatta sidan av rotorseglet. Förändringen i luftflödets hastighet resulterar i en tryckskillnad."

Om du kan kasta en kurvboll kan du se Magnus-effekten själv.

Vindkraft som lutar, nu med återvunnen plast

Nästkrafter designade Rotor Sails för att luta i ett plant läge vid behov, vilket svarar på frågan om hur de får plats under lågt hängande broar.

I den senaste hållbarhetstvisten har Norsepower introducerat återvunna plastflaskor i sin vindkraftsmix.

Det är inte helt oöverträffat i seglingsvärlden. År 2009, t.ex. en segelbåt tillverkad med 12,500 XNUMX återvunna plastflaskor satte segel på en forskningsresa.

För att uppdatera saker och ting, förra året publicerade det svenska vindkraftsföretaget OceanBird en livscykelanalys av deras nya "Wing 560" stela segel där de noterade att kompositen som används i seglet är tillverkad delvis av återvunnen plast.

I en fallstudie som publicerades i november förra året lämnade Norsepower några detaljer till Nefco, Nordic Green Bank, om sin egen kombination av vindkraft och återvunnen plast. "Vi använder ett råmaterial baserat på återvunna PET-plastflaskor i våra rotorsegel", säger Norsepowers vd Tuomas Riski till Nefco. "Ett typiskt segel kan innehålla 300,000 XNUMX återvunna PET-flaskor.”

Uppåt och uppåt för seglande lastfartyg

Nya fartyg som är specialbyggda för att optimera hårda segel är bara en marknad för Norsepower. Den andra är eftermonteringsmarknaden, och det är där saker och ting kan skalas upp snabbt.

Tidigare i veckan meddelade Norsepower att rederiet Oldendorff Carriers kommer att installera tre rotorsegel på dess Dietrich Oldendorff bulkfartyg, vilket betyder ett fartyg konstruerat för att transportera vätskor, spannmål och andra icke-förpackade ämnen. Projektet beräknas vara klart runt midsommaren.

"De enorma, snurrande rotorerna är delvis tillverkade av cirka 342,000 XNUMX plastflaskor," förklarade företaget i en ganska betydande ökning från den siffra som citerades i höstas.

Uppenbarligen ser Norsepower redan potentialen för hundratals fler eftermonteringar.

"Oldendorff är en drömkund för Norsepower på mer än ett sätt: ett familjeägt, legendariskt företag med över 100 år verksamt i branschen och cirka 700 fartyg på vattnet idag", sa Tuomas Riski i ett pressmeddelande.

"Jag välkomnar helhjärtat Oldendorffs engagemang för Norsepowers uppdrag att minska koldioxidutsläppen i sjöfarten och ser fram emot nästa möjligheter för samarbete!" betonade han.

Vindkraft för tusentals fartyg

Norsepower uppskattar att nästan 30,000 31 fartyg av olika slag, inklusive passagerarfartyg, skulle kunna eftermonteras för vindkraft med Rotor Sails. Som en annan indikation på att Norsepower rustar upp för att skala upp, meddelade företaget den XNUMX oktober att rederiet IINO Kaiun Kaisha, Ltd. och Mizuho Leasing Company samarbetar om ett leasingprogram för Rotor Sail. Avtalet syftar till att minska kostnaden för installation i förväg.

"Denna initiala investering kan utgöra ett betydande hinder för teknikutnyttjande för små till medelstora rederier och operatörer, trots den uppnåbara bränsleförbrukningen, minskningen av växthusgaser och andra utsläpp," förklarade Norsepower. "Det här misslyckandet betyder att tusentals fartyg på vattnet idag går miste om de potentiella fördelarna med Norsepower Rotor Sail."

Norsepower hör till dem som förutser att alternativa fraktbränslen knappt kommer att sätta stopp för utsläppen av växthusgaser inom den närmaste framtiden, vilket låter vindkraften stå kvar.

"[leasing]-konceptet utvecklas mitt i en växande insikt om att minskningar av växthusgaser och andra utsläpp med enbart låga koldioxidutsläpp eller gröna bränslen före 2030 kommer att vara minimala. Detta beror på den begränsade tillgången på alternativa bränslen, vilket lägger en skyldighet på energieffektiva lösningar som Norsepower Rotor Sails för att maximera energieffektivitetsbesparingar”, konstaterade Norsepower.

"Fartygs- och lastägare har redan använt produkten i nästan 10 år och samlat på sig cirka 300,000 5 drifttimmar av verifierade prestandadata som visar en genomsnittlig bränsleförbrukningsbesparing på mellan 25-XNUMX%, eller mer under bra förhållanden," noterar Norsepower också. "Dessa besparingar har mätts och analyserats oberoende i olika projekt av Lloyd's Register samt ABB, NAPA, RISE, Chalmers tekniska högskola och VTT."

Hur är det med alternativa bränslen?

Som mekaniska enheter är stela segel inte föremål för samma begränsningar i leveranskedjan som kan hindra alternativa bränsleanvändning i stor skala. Ändå, med vindkraft som bro, kommer sjöfartsnäringen så småningom att frigöra sig från fossil energi.

Här i USA fick marinen bollen i rullning med lanseringen av den stora gröna flottan, visar upp biobränslen vid sidan av kärnenergi. Om en sådan övning skulle äga rum idag skulle hårda segel med största sannolikhet dyka upp utöver nya alternativa bränslen och teknologier.

Med tanke på förbättringarna inom batteriteknologi sedan början av 2000-talet är det ingen överraskning att se det ledande sjöfartsföretaget Yara lansera ett helelektriskt bulkfartyg i Norge. Fartyget har gjort rundor sedan 2022 och Yara är just nu i färd med att aktivera fartygets autonoma kontroller.

Grönt väte är ytterligare en ny utveckling som börjar dyka upp i nollutsläpp vätgasbränsleceller. Det är också huvudingrediensen i grön ammoniak, som sjöfartsnäringen betraktar som ett bränsle med lägre utsläpp.

Bortsett från ekonomiska överväganden och leveranskedjan, risken för miljöpåverkan komplicerar bilden av alternativa bränslen, så tills vidare är det upp till vindkraften att göra det tunga arbetet för maritim avkolning.

Eller så kan folk bara köpa mindre saker som måste skickas runt om i världen. Det skulle kunna fungera också.

Bild: Lastfartyg utrustat för vindkraft med Rotorseglar (med tillstånd av Norsepower).

Följ mig @tinamcasey på Bluesky, Threads, Post och LinkedIn.


Har du ett tips till CleanTechnica? Vill du annonsera? Vill du föreslå en gäst för vår CleanTech Talk-podcast? Kontakta oss här.


Senaste CleanTechnica TV-video

[Inbäddat innehåll]


Jag gillar inte betalväggar. Du gillar inte betalväggar. Vem gillar betalväggar? Här på CleanTechnica implementerade vi en begränsad betalvägg ett tag, men det kändes alltid fel – och det var alltid svårt att bestämma vad vi skulle lägga bakom där. I teorin ligger ditt mest exklusiva och bästa innehåll bakom en betalvägg. Men då läser färre det!! Så vi har bestämt oss för att helt ta bort betalväggar här på CleanTechnica. Men…

 

Precis som andra medieföretag behöver vi läsarstöd! Om du stöttar oss, vänligen chip in lite varje månad att hjälpa vårt team att skriva, redigera och publicera 15 cleantech-berättelser om dagen!

 

Tack!


Annons



 


CleanTechnica använder affiliate länkar. Se vår policy här..


plats_img

Senaste intelligens

plats_img