Generallöjtnant Gerhartz, förra året lyckades du kalla 25 flygvapen i Tyskland och genomförde den största utplaceringsövningen sedan grundandet av NATO. Vad är dina åsikter i efterhand?

Under mitt första möte med US Air National Guard lade jag fram förslaget om en storskalig utplacering av US Air Assets i Europa. Generallöjtnant Michael Loh, chefen för Air National Guard, framträdde som en ivrig anhängare och nyckelallierad i denna strävan. Under ledning av det tyska flygvapnet samlade vi framgångsrikt 250 flygplan och utförde mycket sofistikerade flygoperationer över hela Tyskland och luftrummet i angränsande Nato-nationer dagligen. Dessutom genomförde vi försäkrande uppdrag till Natos östra och sydöstra partner. Jag riktar min tacksamhet till det tjeckiska flygvapnet för dess betydande bidrag, särskilt när det gäller att erbjuda luftrum för UAS-operationer och utplacering av Gripen-flygplan. Tillsammans levererade vi ett kraftfullt budskap om trovärdig avskräckning och visade upp styrkan i transatlantiska partnerskap. Denna övning förmedlade en kraftfull försäkran till folket i Tyskland och våra allierade om deras beroende av våra flygvapnets defensiva och operativa kapacitet. Vi demonstrerade otvetydigt för alla: Airpower är den första som svarar!

Med tanke på det ryska hotet mot säkerheten i Europa, i vilken utsträckning kan det tyska flygvapnet försvara Tyskland och dess medborgare?

För det första är det avgörande att klargöra att frågan inte handlar om Tysklands ensamma försvarskapacitet utan snarare om dess förmåga att försvara NATO-alliansen kollektivt. Efter den ryska invasionen av Ukraina tillkännagav den tyske förbundskanslern en särskild fond på 100 miljarder euro för militären, vilket signalerade ett betydande steg mot att modernisera våra styrkor, särskilt inom luftområdet. Vi har gjort betydande framsteg, inklusive beställningen av 35 F-35 stealth-flygplan, kompletta med vapen och underhåll, med en förväntan på att de första åtta flygplanen anländer 2026 för pilotutbildning. Att gå med i F-35-användarnationerna är ett strategiskt steg för Tyskland, vilket öppnar vägar för omfattande samarbete, särskilt med partners som Tjeckien.

Dessutom är 15 Eurofighters planerade för uppgraderingar för att förbättra den elektroniska stridskapaciteten, som effektivt ersätter den föråldrade TORNADO ECR-flottan. Vi är också inställda på att stärka vår tunga lyftkapacitet med 60 CH-47 Chinook-helikoptrar till 2027, vilket positionerar det tyska flygvapnet som den näst största CH-47-flottans operatör inom NATO. De överhängande missilhoten har katalyserat förvärvet av vårt första antimissilförsvarssystem ARROW, som förväntas vara i drift 2025. Arrow 3-missilen, designad för att avlyssna mellandistansmissiler innan de kommer in i atmosfären igen, tillsammans med 6 IRIS T SLM system, kommer att avsevärt förbättra vårt luftförsvar mot kryssningsmissiler och drönare.

Vårt europeiska Sky Shield-initiativ främjar kostnadseffektiva försvarslösningar genom gemensam upphandling av stridsbeprövade system, som sträcker sig över en räckvidd på 40 km. Östersjöns luftförsvarsanläggning i Todendorf är central och erbjuder omfattande tränings- och utbildningsmöjligheter för ESSI-partnernationer. Även om finansieringen på 100 miljarder euro är betydande, understryker den vikten av kontinuerliga investeringar i våra väpnade styrkor. Att säkerställa beredskapen och den operativa förmågan hos Natos luftmakt är avgörande för vårt kollektiva försvar och säkerhet, idag och i framtiden.

Vilken ny rymdteknik tror du kommer att påverka modernt nationellt och alliansförsvar?

För närvarande är flera nya teknologier redo att avsevärt förändra användningen av luft- och rymdkraft. Enligt min åsikt representerar drönare, rymdutnyttjande, hypersonik och artificiell intelligens de mest avgörande framstegen. Drönarteknik har redan blivit en stapelvara på det moderna slagfältet, vilket möjliggör spaning, målövervakning och attacker utan att äventyra människoliv. Den kritiska aspekten av drönarkrigföring är potentialen för en enskild drönare att penetrera försvar och förstöra sitt mål, vilket betonar behovet av robusta motåtgärder.

Rymden har blivit avgörande för Europas säkerhet och säkerhet, med satelliter som spelar en avgörande roll för att säkerställa tillförlitlig och säker långdistanskommunikation. Dessa satelliter, utrustade med infraröda sensorer, är avgörande för att upptäcka ballistiska missiluppskjutningar, ge tidiga varningar och möjliggöra effektivt försvar mot plötsliga hot.

Hypersonic-tekniken erbjuder möjligheten att träffa mål snabbare, vilket avsevärt minskar svarstiderna. Flygplan och missiler som kan nå hypersoniska hastigheter förbättrar försvarskapaciteten genom att möjliggöra snabba reaktioner på nya hot.

Artificiell intelligens kommer att revolutionera slagfältet och erbjuda transformativ potential inom dataanalys. AI-teknik gör det möjligt för Natos styrkor att sålla igenom stora mängder information för att upptäcka mönster, förutsäga hot och förfina beslutsprocesser. Denna tekniska utveckling understryker vikten av att anpassa och integrera nya förmågor för att upprätthålla strategiska fördelar i framtida konflikter.

I vilken utsträckning kommer drönartekniken att påverka framtiden för flygkrigföring?

Drönare har visat sin förmåga att överväldiga komplexa luftförsvar, vilket observerats i de senaste konflikterna som den ryska invasionen av Ukraina och konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien. Dessa konflikter belyste den omfattande användningen av drönare mot markstyrkor, där utplaceringen av dem i stort antal utgjorde betydande utmaningar för defensiva åtgärder. Med tanke på denna utveckling är det min övertygelse att drönare måste integreras som en kärnkomponent i moderna flygvapen, särskilt för att engagera och neutralisera fiendens luftförsvarssystem.

Detta är skälet bakom inkluderingen av obemannade flygplanssystem i vårt Future Combat Air System (FCAS). Remote Carriers (RC), ett nyckelelement i FCAS, är designade för att lokalisera fiendens styrkor och penetrera deras avancerade luftförsvarsnätverk. För att motverka hotet från stora drönarformationer är en mångskiktad strategi för luftförsvar avgörande. Detta innebär utplacering av olika luftvärnssystem, allt från kort till mycket kort räckvidd, och kommer så småningom att omfatta antagandet av laserbaserade system. I år markerar introduktionen av IRIS-T SLM-systemet i vår arsenal, vilket innebär ett betydande steg framåt i att förbättra vår defensiva förmåga mot det växande drönarhotet.

Styr Luftwaffe Bundeswehrs rymdkommando? Hur viktigt är det för vår säkerhet?

Inrättandet av Bundeswehrs rymdkommando har markant förbättrat Tysklands kapacitet i rymden och centraliserat all militär rymdverksamhet, inklusive skydd och försvar av rymdsystem. Rymdkommandot arbetar dygnet runt och säkerställer kontinuerlig rymdsituationsmedvetenhet och ger operativt stöd från rymden. Den övervakar rymdoperationer och den taktiska utplaceringen av våra rymdtillgångar.

Samarbetet med German Aerospace Center och Fraunhofer-institutet har varit avgörande och utnyttjat Europas mest avancerade spårnings- och radarbildsystem för att generera en korrekt skildring av rymdaktiviteter. Tillägget av allt mer sofistikerade sensorer, och den framtida integrationen av ett rymdbaserat missiluppskjutningsvarningssystem, understryker vårt engagemang för att avsevärt stärka Europas försvarsmekanismer i rymden. Denna strategiska förbättring stärker inte bara vår nationella försvarsställning utan bidrar också väsentligt till den kollektiva säkerheten och operativa kapaciteten inom den europeiska teatern.

Du har nämnt att AI är en game changer för luftkraft. Varför?

Artificiell intelligens (AI) kommer att avsevärt förbättra effektiviteten i NATO:s luftstyrka. Genom att integrera AI i våra försvarsnätverk kan vi förbättra beslutsprocesser, automatisera vardagliga uppgifter och sålla genom massiva datauppsättningar för handlingsbar intelligens. För att illustrera detta, låt mig dela två exempel från Luftwaffe:

För det första, 15 Eurofighters i vår nuvarande flotta utrustas med Europas mest sofistikerade elektroniska stridssystem, som använder AI för att stödja informerat beslutsfattande. Dessutom, under övningen Kalkar Sky, var AI avgörande för att hantera cirka 300 sorteringar som flögs med militära flygplan. Operativa planerare, som vanligtvis tillbringar timmar med att analysera och bearbeta den enorma mängd information som krävs för att konfigurera luftdrift, kommer att tycka att AI är en spelväxlare. AI har förmågan att sammanställa och granska data från olika källor, inklusive luftburna sensorer, satelliter, drönare och andra, för att ge en heltäckande och omedelbar översikt över både vänliga och motståndskraftiga flygvapen.

Denna ökade situationsmedvetenhet ger befälhavare befogenhet att fatta välinformerade beslut angående tillämpningen av luftmakt. Jag blev särskilt förvånad över AI:s förmåga att inom några sekunder generera förslag på den mest effektiva och framgångsrika användningen av lufttillgångar i specifika scenarier. Den här erfarenheten övertygade mig om AI:s transformativa potential inom försvarskapacitet. Det är uppenbart att AI kommer att hjälpa befälhavare i deras beslutsprocesser, men det är viktigt att notera att det inte kommer att ersätta dem. AI fungerar som ett kraftfullt verktyg som förbättrar mänskligt omdöme och säkerställer att strategiska beslut förblir under mänsklig uppsikt.

Hypersoniska missiler färdas i hastigheter högre än Mach 5. Hur kan vi försvara oss mot dem?

Robustheten i Natos luftförsvar mot hypersoniska hot är avgörande. Hypersoniska plattformar, med sin snabba respons, långa räckviddsförmåga och förbättrade överlevnadsförmåga, är utvecklade för att förbättra försvaret och avskräcka hot. Nya konflikter har visat att hypersoniska missiler, som Kinzhal som används av ryska styrkor, avsevärt förkortar tidiga varningstider, vilket utgör en utmaning på slagfältet.

Frågan uppstår: Är vi försvarslösa mot sådana framsteg? Mitt svar fokuserar på vikten av träning och taktik. Bevis från konflikten i Ukraina visar att våra donerade PATRIOT-system framgångsrikt har motverkat Kinzhal-missiler. Denna framgång tillskrivs till stor del den intensiva utbildningen av ukrainsk luftförsvarspersonal i Tyskland. Det är dock uppenbart att våra försvarssystem kontinuerligt måste utvecklas, genom uppdateringar och moderniseringar, för att hantera framtida hot effektivt.

Vilken inverkan har dessa teknologier på samarbete och interoperabilitet med andra flygvapen och försvarsinrättningar i internationella allianser?

Under de senaste fem åren har Luftwaffe ägnat sig åt omfattande övningar över hela världen. Inom 24 timmar distribuerade vi Eurofighters till Indo-Stillahavsområdet, samarbetade med de japanska försvarsstyrkorna och deltog i Pitch Black i Australien. Våra regelbundna träningspass med det israeliska flygvapnet visar vårt engagemang för internationellt samarbete. Vi har också anammat "plug & fight"-konceptet för Eurofighter, vilket underlättar korsunderhåll under flygpolisuppdrag längs Natos östra flank. Sådan regelbunden utbildning och antagandet av kompatibla tekniker förbättrar interoperabiliteten mellan partnerländer, vilket möjliggör effektivare samarbete och kapacitetsintegration.

Den framtida komplexiteten för flygoperationer kräver dock kompetens i att hantera stora mängder data. Enligt min åsikt kommer behärskning av artificiell intelligens (AI) att vara avgörande för att dominera stridsområdet. Tyskland, Frankrike och Spaniens gemensamma utveckling av Future Combat Air System (FCAS) under de kommande decennierna understryker detta. En framgångsrik integrering av en AI-ryggrad i FCAS kommer att vara avgörande för att uppnå överlägsenhet i luften, särskilt när det gäller hastigheten, precisionen och effektiviteten hos kombinerade flygoperationer. AI:s roll kommer att vara oumbärlig i framtida konflikter, särskilt mot jämnåriga konkurrenter, vilket betonar den strategiska betydelsen av tekniska framsteg i modern krigföring.

Hur kommer flygvapnet att säkerställa att det har tillräckligt med kvalificerad personal för att effektivt använda och underhålla dessa nya tekniker?

För att klargöra: Den bästa tekniken kan inte ersätta människor. Det är absolut nödvändigt för oss att investera i omfattande utbildningsprogram för att säkerställa att vår personal är uppdaterad med den senaste tekniken. Detta inkluderar både teoretisk utbildning och praktiska övningar för att odla de färdigheter som krävs. För närvarande moderniserar vi hela vårt lager av flygsimulatorer, i syfte att skapa en helt nätverksaktiverad simulatorarkitektur för våra taktiska luftvingar. Luftwaffe har åtagit sig att ge våra soldater och kvinnor tydliga karriärvägar, inklusive möjligheter att specialisera sig på specifika teknologier och bli fältexperter.

Inom rymdverksamheten har vi skapat en karriärväg specifikt för personal inom vår rymdbransch. Vi letar efter kvalificerade specialister som besitter det nödvändiga tekniska kunnandet. Därför har jag nära kontakt med våra universitet för att identifiera och främja talanger. För att sammanfatta det: Anpassningen till de förändrade behoven av teknikutveckling är avgörande för att upprätthålla framtida säkerhet och trygghet. Vårt fokus på avancerad utbildning och specialisering säkerställer att vi håller oss förberedda för de utmaningar som ligger framför oss.

Som avslutning på vår insiktsfulla session med generallöjtnant Ingo Gerhartz, får vi en djupgående förståelse för komplexiteten och nödvändigheten av modernt luftförsvar. Den här intervjun belyser konvergensen av luftkraft, teknik och expertis i att forma framtiden för nationellt och internationellt försvar. När vi tittar in i framtiden understryker de insikter som tillhandahålls här vikten av kontinuerlig innovation, strategiskt samarbete och förmågan att anpassa sig i ett allt mer sammankopplat och komplext globalt landskap.

Intervjuad och redigerad av: Katerina Urbanova

Foto: Luftwaffe