En stark politisk känsla i dessa dagar verkar snarare handla om protektionistiskt beteende och att skydda sitt eget nationella territorium och intressen än det globala samfundets.

Ändå har vi under lång tid varit en global ekonomi med oöverträffade nivåer av internationell handel och handel. Praktiskt taget alla företag och länder är beroende av varor och/eller tjänster från länder runt om i världen.

So hur hanterar vi försörjningskedjan inför denna politiska närsynthet?

Företag 1

Jag intervjuade för ett jobb i ett företag som expanderade globalt. Jag besökte deras butiker för att få en titt på alla nya produkter de sålde, som de hade köpt från hela världen. Bara genom att titta på produktetiketterna kunde jag snabbt urskilja att de köpte varor från över ett dussin länder runt om i världen.

De hade dock ingen infrastruktur utanför sitt eget land. Och de hade ingen erfarenhet eller expertis inom global inköp, inköp eller leverantörshantering.

Men det stod också klart att de varor de ville köpa bara kunde införskaffas från dessa andra länder. Detta var inte bara en fråga om lågkostnadsförsörjning. Visst fanns det en del av det. Men många av deras varor inkluderade unika material eller unika tillverkningstekniker och färdigheter som var inhemska i de länder de köpte från.

Själva tanken på att företaget skulle försöka hitta alla dessa föremål i sitt eget land var ingen mening alls. De unika produktegenskaperna (t.ex. material, designtekniker, färdigheter) kunde endast erhållas från dessa andra länder.

Och att skapa handelshinder (t.ex. högre importtullar och skatter) skulle bara ha haft till följd att priserna höjdes till slutkonsumenterna. Inget företag kommer att absorbera dessa kostnader. Ändå vill de fortfarande erbjuda denna produktmångfald till sina kunder. Och om kunderna inte tar på sig dessa extra kostnader kommer företaget inte att bära produkterna. Både det levererande landets och det konsumerande landets ekonomier skulle bli lidande.

I slutändan skulle alla politiska åtgärder för att begränsa det gränsöverskridande flödet av varor och tjänster bara skada slutkonsumenten. Antingen betalar konsumenten mer eller så får konsumenten mindre. Hur är det överhuvudtaget vettigt?

Företag 2

En av mina intervjuer med detta företag var med styrelsens ordförande. Företaget hade anläggningar i över ett dussin länder runt om i världen. Hans frågor till mig kretsade kring hur jag skulle optimera nätverket, det vill säga de platser där företaget gjorde affärer.

När jag började på företaget besökte jag alla anläggningar och gjorde omfattande genomgångar av verksamheten. Placeringen av varje enskild anläggning hade utvecklats över tiden. Men varje enskilt platsbeslut hade tagits med ett specifikt syfte i åtanke.

I vissa fall har en anläggning lokaliserats eftersom det var en lågkostnadslösning. Analysen hade slutförts och de totala driftskostnaderna, inklusive frakt och logistik, hade bestämt att en lågkostnadsgeografi var den mest rimliga med tanke på kundernas och företagets krav. Annars skulle konsumenterna inte få de varor de ville ha till de priser de ville betala.

I andra fall var anläggningar belägna i geografiska områden på grund av deras språkkunskaper. Dessa verksamheter var callcenter och krävde en personalgrupp som behärskade ett stort antal språk. Dessa platser råkade vara högre kostnadsgeografier men nödvändigheten av en mångsidig språkuppsättning var viktigast.

Fortfarande i andra anläggningar etablerades platsen utifrån kundernas behov. I vissa fall innebar det närhet till kundverksamheten (som en del av en integrerad, just-in-time försörjningskedja tillsammans med andra leverantörer). I andra fall behövde kunden en geografisk närvaro i ett visst land för att underlätta att göra affärer effektivt i det landet och i den delen av världen.

I varje enskilt fall fanns det en genomtänkt logik i varför en anläggning krävdes i ett visst land. Denna logik innefattade uppenbarligen kunskap om de rådande plikterna, skattestrukturerna, politiska och ekonomiska strukturer i olika jurisdiktioner vid den tiden.

Men i alla fall ersatte skälen för att ha verksamhet i olika länder vida alla tull- och skatteeffekter (eller förmåner) såväl som andra ekonomiska och geopolitiska faktorer. Och protektionistiska och nationalistiska fördomar var helt meningslösa när det gäller var anläggningar skulle placeras.

Om ett land bestämt sig för att de ville skydda sina egna intressen och införa tunga tullar eller skatter, eller repatriera jobb, skulle det fortfarande inte ha förändrat den grundläggande logiken som ledde till logiken för den olika placeringen av anläggningar runt om i världen.

Återigen skulle kostnaderna ha förts över på konsumenterna. Och om det inte var möjligt skulle företag antingen leta efter andra affärsvänliga lösningar eller inskränka en del av sina affärsplaner.

Protektionistiskt beteende

Försörjningskedjan som du och ditt företag verkar i innebär mer än sannolikt att göra affärer i mer än ett land. Gränshandeln har varit ett kännetecken för samhället i många årtusenden. Och mycket tid och energi har lagts ner på att underlätta och främja den handeln.

De nationalistiska och protektionistiska känslor som har dykt upp på den politiska arenan kan ha betydande konsekvenser för global Supply Chain Management.

Om vi ​​inte inser att vi verkligen är en global gemenskap, att vår mångfald ger varandra värde och att alla protektionistiska tendenser är föråldrade kommer allt att äventyra vår kollektiva välfärd i framtiden.

Låt oss stå upp för det vi tror är rätt, för alla runt om i världen! En effektiv och effektiv försörjningskedja bör vara vårt gemensamma mål.

Copyright © Mortson Enterprises Inc. Med ensamrätt.

Ursprungligen publicerad 8 juni 2017.

• SEO-drivet innehåll och PR-distribution. Bli förstärkt idag.
• Platoblockchain. Web3 Metaverse Intelligence. Kunskap förstärkt. Tillgång här.
• Källa: https://supplychaingamechanger.com/supply-chain-optimization-in-an-alarmingly-protectionist-world/