1 FORSKNINGSMETOD 21

2 INLEDNING 23

• 2.1 Väteklassificering 23
• 2.2 Global energiefterfrågan och förbrukning 24
• 2.3 Vätgasekonomin och produktionen 24
• 2.4 Ta bort CO₂-utsläpp från väteproduktion 27
• 2.5 Vätgas värdekedja 27
  • 2.5.1 Produktion 27
  • 2.5.2 Transport och lagring 28
  • 2.5.3 Användning 28
• 2.6 Nationella vätgasinitiativ 30
• 2.7 Marknadsutmaningar 31

3 MARKNADSANALYS FÖR VÄTE 33

• 3.1 Branschutvecklingen 2020-2024 33
• 3.2 Marknadskarta 48
• 3.3 Global väteproduktion 50
  • 3.3.1 Industriella tillämpningar 51
  • 3.3.2 Väteenergi 52
    • 3.3.2.1 Stationär användning 52
    • 3.3.2.2 Väte för rörlighet 52
  • 3.3.3 Aktuell årlig H2-produktion 53
  • 3.3.4 Vätgasproduktionsprocesser 54
    • 3.3.4.1 Väte som biprodukt 55
    • 3.3.4.2 Reformering 56
      • 3.3.4.2.1 SMR våt metod 56
      • 3.3.4.2.2 Oxidation av petroleumfraktioner 56
      • 3.3.4.2.3 Kolförgasning 56
    • 3.3.4.3 Reformering eller kolförgasning med CO2-avskiljning och lagring 56
    • 3.3.4.4 Ångreformering av biometan 57
    • 3.3.4.5 Vattenelektrolys 58
    • 3.3.4.6 "Power-to-Gas"-konceptet 59
    • 3.3.4.7 Bränslecellstapel 60
    • 3.3.4.8 Elektrolysörer 61
    • 3.3.4.9 Övrigt 62
      • 3.3.4.9.1 Plasmateknik 62
      • 3.3.4.9.2 Fotosyntes 63
      • 3.3.4.9.3 Bakteriella eller biologiska processer 64
      • 3.3.4.9.4 Oxidation (biomimik) 65
  • 3.3.5 Produktionskostnader 65
  • 3.3.6 Global väteefterfrågan prognoser 67
  • 3.3.7 Vätgasproduktion i USA 68
    • 3.3.7.1 Gulf Coast 68
    • 3.3.7.2 Kalifornien 69
    • 3.3.7.3 Mellanvästern 69
    • 3.3.7.4 Nordost 69
    • 3.3.7.5 Nordväst 70
  • 3.3.8 DOE Hydrogen Hubs 71
  • 3.3.9 USA:s väteelektrolysatorkapacitet, planerad och installerad 71

4 TYPER AV VÄTE 75

• 4.1          Jämförande analys      75
• 4.2 Grönt väte 75
  • 4.2.1 Översikt 75
  • 4.2.2 Roll i energiomställningen 76
  • 4.2.3 SWOT-analys 77
  • 4.2.4 Elektrolysatorteknik 78
    • 4.2.4.1 Alkalisk vattenelektrolys (AWE) 80
    • 4.2.4.2 Anjonbytarmembran (AEM) vattenelektrolys 81
    • 4.2.4.3 PEM vattenelektrolys 82
    • 4.2.4.4 Vattenelektrolys av fast oxid 83
  • 4.2.5      Marknadsspelare  84
• 4.3 Blått väte (väte med låg kolhalt) 86
  • 4.3.1 Översikt 86
  • 4.3.2 Fördelar jämfört med grönt väte 86
  • 4.3.3 SWOT-analys 87
  • 4.3.4 Produktionsteknik 88
    • 4.3.4.1 Ång-metanreformering (SMR) 88
    • 4.3.4.2 Autotermisk reformering (ATR) 89
    • 4.3.4.3 Partiell oxidation (POX) 90
    • 4.3.4.4 Sorption Enhanced Steam Metan Reforming (SE-SMR) 91
    • 4.3.4.5 Metanpyrolys (turkos väte) 92
    • 4.3.4.6 Kolförgasning 94
    • 4.3.4.7 Avancerad autotermisk förgasning (AATG) 96
    • 4.3.4.8 Biomassaprocesser 97
    • 4.3.4.9 Mikrovågsteknik 100
    • 4.3.4.10 Torrreformering 100
    • 4.3.4.11 Plasmareformering 100
    • 4.3.4.12 Solar SMR 101
    • 4.3.4.13 Trereformering av metan 101
    • 4.3.4.14 Membranassisterad reformering 101
    • 4.3.4.15 Katalytisk partiell oxidation (CPOX) 101
    • 4.3.4.16 Chemical looping combustion (CLC) 102
  • 4.3.5 Kolinfångning 102
    • 4.3.5.1 Förförbränning vs. kolavskiljning efter förbränning 102
    • 4.3.5.2 Vad är CCUS? 103
      • 4.3.5.2.1 Kolinfångning 108
    • 4.3.5.3 Kolanvändning 113
      • 4.3.5.3.1 CO2-utnyttjandevägar 114
    • 4.3.5.4 Kollagring 115
    • 4.3.5.5 Transportera CO2 117
      • 4.3.5.5.1 Metoder för CO2-transport 117
    • 4.3.5.6 Kostar 120:-
    • 4.3.5.7 Marknadskarta 122
    • 4.3.5.8 Punktkälla av kolavskiljning för blått väte 124
      • 4.3.5.8.1 Transport 125
      • 4.3.5.8.2 Global punktkällas CO2-avskiljningskapacitet 126
      • 4.3.5.8.3 Enligt källa 127
      • 4.3.5.8.4 Genom slutpunkt 128
      • 4.3.5.8.5 Huvudprocesser för avskiljning av kol 129
    • 4.3.5.9 Kolutnyttjande 135
    • 4.3.5.9.1 Fördelar med kolutnyttjande 139
    • 4.3.5.9.2 Marknadsutmaningar 141
    • 4.3.5.9.3 Co2-utnyttjandevägar 142
    • 4.3.5.9.4 Konverteringsprocesser 145
  • 4.3.6      Marknadsspelare  161
• 4.4 Rosa väte 162
  • 4.4.1 Översikt 162
  • 4.4.2 Produktion 162
  • 4.4.3 Applikationer 163
  • 4.4.4 SWOT-analys 163
  • 4.4.5      Marknadsspelare  165
• 4.5 Turkos väte 165
  • 4.5.1 Översikt 165
  • 4.5.2 Produktion 165
  • 4.5.3 Applikationer 166
  • 4.5.4 SWOT-analys 167
  • 4.5.5      Marknadsspelare  168

5 LAGRING OCH TRANSPORT AV VÄTE 169

• 5.1 Marknadsöversikt 169
• 5.2 Vätgastransportmetoder 170
  • 5.2.1 Rörledningstransport 171
  • 5.2.2 Väg- eller järnvägstransporter 171
  • 5.2.3 Sjötransporter 171
  • 5.2.4 Transport ombord på fordon 171
• 5.3 Vätgaskomprimering, kondensering, lagring 172
  • 5.3.1 Fast lagring 172
  • 5.3.2 Vätskelagring på support 172
  • 5.3.3 Underjordiskt lager 173
• 5.4          Marknadsspelare  173

6 VÄTEUTNYTTJANDE 175

• 6.1 Vätebränsleceller 175
• 6.2 Marknadsöversikt 175
  • 6.2.1 PEM-bränsleceller (PEMFC) 176
  • 6.2.2 Fastoxidbränsleceller (SOFC) 176
  • 6.2.3 Alternativa bränsleceller 176
• 6.3 Produktion av alternativa bränslen 177
  • 6.3.1 Fasta biobränslen 178
  • 6.3.2 Flytande biobränslen 178
  • 6.3.3 Gasformiga biobränslen 179
  • 6.3.4 Konventionella biobränslen 179
  • 6.3.5 Avancerade biobränslen 179
  • 6.3.6 Råmaterial 180
  • 6.3.7 Tillverkning av biodiesel och andra biobränslen 182
  • 6.3.8 Förnybar diesel 183
  • 6.3.9 Biojet och hållbart flygbränsle (SAF) 184
  • 6.3.10 Elektrobränslen (E-bränslen, kraft-till-gas/vätskor/bränslen) 187
    • 6.3.10.1 Väteelektrolys 191
    • 6.3.10.2 eFuel produktionsanläggningar, nuvarande och planerade 194
• 6.4 Vätgasfordon 198
  • 6.4.1 Marknadsöversikt 198
• 6.5 Flyg 199
  • 6.5.1 Marknadsöversikt 199
• 6.6 Ammoniakproduktion 200
  • 6.6.1 Marknadsöversikt 200
  • 6.6.2      Avkolning av ammoniakproduktion               201
  • 6.6.3 Syntesmetoder för grön ammoniak 203
    • 6.6.3.1 Haber-Bosch process 203
    • 6.6.3.2 Biologisk kvävefixering 204
    • 6.6.3.3 Elektrokemisk produktion 204
    • 6.6.3.4 Kemiska loopingprocesser 204
  • 6.6.4 Blå ammoniak 205
    • 6.6.4.1 Blå ammoniakprojekt 205
  • 6.6.5 Kemisk energilagring 205
    • 6.6.5.1 Ammoniakbränsleceller 205
    • 6.6.5.2 Marint bränsle 206
• 6.7 Metanolproduktion 210
• 6.8 Marknadsöversikt 210
  • 6.8.1 Metanol-till-bensin-teknik 210
    • 6.8.1.1 Produktionsprocesser 211
      • 6.8.1.1.1 Anaerob nedbrytning 212
      • 6.8.1.1.2 Biomassaförgasning 213
      • 6.8.1.1.3 Ström till Metan 213
• 6.9 Ståltillverkning 214
  • 6.9.1 Marknadsöversikt 214
  • 6.9.2 Jämförande analys 217
  • 6.9.3 Väte direktreducerat järn (DRI) 218
• 6.10 El- och värmealstring 220
  • 6.10.1 Marknadsöversikt 220
    • 6.10.1.1 Kraftproduktion 220
    • 6.10.1.2 Värmegenerering 220
• 6.11 Maritime 221
  • 6.11.1 Marknadsöversikt 221
• 6.12 Bränslecellståg 222
  • 6.12.1 Marknadsöversikt 222

7 FÖRETAGSPROFILER 223 (251 företagsprofiler)

8 REFERENSER 415

Lista över tabeller

• Tabell 1. Vätgasfärger, Teknik, kostnad och CO2-utsläpp. 23
• Tabell 2. Huvudapplikationer för väte. 24
• Tabell 3. Översikt över metoder för väteproduktion. 25
• Tabell 4. Nationella vätgasinitiativ. 30
• Tabell 5. Marknadsutmaningar inom vätgasekonomin och produktionsteknik. 31
• Tabell 6. Vätgasindustrins utveckling 2020-2024. 33
• Tabell 7. Marknadskarta för vätgasteknik och produktion. 48
• Tabell 8. Industriella tillämpningar av väte. 51
• Tabell 9. Vätgasmarknader och tillämpningar. 52
• Tabell 10. Vätgasproduktionsprocesser och utvecklingsstadium. 54
• Tabell 11. Beräknade kostnader för produktion av rent väte. 66
• Tabell 12. Amerikansk väteelektrolysatorkapacitet, aktuell och planerad, från och med maj 2023, per region. 72
• Tabell 13. Jämförelse av vätetyper 75
• Tabell 14. Egenskaper för typiska vattenelektrolystekniker 79
• Tabell 15. För- och nackdelar med vattenelektrolysteknik. 80
• Tabell 16. Marknadsaktörer inom grönt väte (elektrolysatorer). 84
• Tabell 17. Teknikberedskapsnivåer (TRL) för huvudsakliga produktionstekniker för blått väte. 88
• Tabell 18. Nyckelaktörer inom metanpyrolys. 93
• Tabell 19. Kommersiell kolförgasningsteknik. 95
• Tabell 20. Blåväteprojekt med CG. 95
• Tabell 21. Sammanfattning av biomassaprocesser, processbeskrivning och TRL. 97
• Tabell 22. Vägar för väteproduktion från biomassa. 99
• Tabell 23. CO2-utnyttjande och avlägsnandevägar 105
• Tabell 24. Metoder för att fånga upp koldioxid (CO2) från punktkällor. 108
• Tabell 25. Teknik för avskiljning av CO2. 110
• Tabell 26. Fördelar och utmaningar med teknik för avskiljning av koldioxid. 111
• Tabell 27. Översikt över kommersiella material och processer som används vid kolavskiljning. 111
• Tabell 28. Metoder för CO2-transport. 118
• Tabell 29. Kostnader för avskiljning, transport och lagring av kol per enhet CO2 120
• Tabell 30. Beräknade kapitalkostnader för avskiljning av koldioxid i kommersiell skala. 121
• Tabell 31. Exempel på punktkällor. 124
• Tabell 32. Bedömning av kolavskiljningsmaterial             129
• Tabell 33. Kemiska lösningsmedel som används vid efterförbränning. 132
• Tabell 34. Kommersiellt tillgängliga fysikaliska lösningsmedel för avskiljning av kol före förbränning. 135
• Tabell 35. Intäktsprognos för kolutnyttjande per produkt (US$). 139
• Tabell 36. CO2-utnyttjande och avlägsnandevägar. 139
• Tabell 37. Marknadsutmaningar för CO2-utnyttjande. 141
• Tabell 38. Exempel på vägar för användning av CO2. 142
• Tabell 39. CO2-härledda produkter via termokemisk omvandling-applikationer, fördelar och nackdelar. 145
• Tabell 40. Elektrokemiska CO₂-reduktionsprodukter. 149
• Tabell 41. CO2-härledda produkter via elektrokemisk konvertering-applikationer, fördelar och nackdelar. 150
• Tabell 42. CO2-härledda produkter via biologiska omvandlingsapplikationer, fördelar och nackdelar. 154
• Tabell 43. Företag som utvecklar och producerar CO2-baserade polymerer. 157
• Tabell 44. Företag som utvecklar teknik för mineralkolsyra. 160
• Tabell 45. Marknadsaktörer inom blåväte. 161
• Tabell 46. Marknadsaktörer inom rosa väte. 165
• Tabell 47. Marknadsaktörer inom turkos väte. 168
• Tabell 48. Marknadsöversikt-vätelagring och transport. 169
• Tabell 49. Sammanfattning av olika metoder för vätetransport. 170
• Tabell 50. Marknadsaktörer inom vätgaslagring och transport. 173
• Tabell 51. Marknadsöversikt vätebränsleceller-applikationer, marknadsaktörer och marknadsutmaningar. 175
• Tabell 52. Kategorier och exempel på fast biobränsle. 178
• Tabell 53. Jämförelse av biobränslen och e-bränslen med fossil och el. 179
• Tabell 54. Klassificering av biomassaråvara. 180
• Tabell 55. Bioraffinaderiråvaror. 181
• Tabell 56. Råvaruomvandlingsvägar. 182
• Tabell 57. Teknik för produktion av biodiesel. 182
• Tabell 58. För- och nackdelar med biojetbränsle 184
• Tabell 59. Produktionsvägar för biojetbränsle. 185
• Tabell 60. Tillämpningar av e-bränslen, efter typ. 189
• Tabell 61. Översikt över e-bränslen. 190
• Tabell 62. Fördelar med e-bränslen. 190
• Tabell 63. eFuel produktionsanläggningar, nuvarande och planerade. 194
• Tabell 64. Marknadsöversikt för vätgasfordon-applikationer, marknadsaktörer och marknadsutmaningar. 198
• Tabell 65. Blå ammoniakprojekt. 205
• Tabell 66. Ammoniakbränslecellsteknik. 206
• Tabell 67. Marknadsöversikt över grön ammoniak i marint bränsle. 207
• Tabell 68. Sammanfattning av marina alternativa bränslen. 207
• Tabell 69. Beräknade kostnader för olika typer av ammoniak. 208
• Tabell 70. Jämförelse av biogas, biometan och naturgas. 212
• Tabell 71. Vätebaserad ståltillverkningsteknik. 217
• Tabell 72. Jämförelse av gröna stålproduktionstekniker. 217
• Tabell 73. För- och nackdelar med varje potentiell vätebärare. 219

Lista över figurer

• Figur 1. Vätgas värdekedja. 29
• Figur 2. Aktuell årlig H2-produktion. 54
• Figur 3. Principen för en PEM-elektrolysör. 58
• Figur 4. Power-to-gas koncept. 60
• Figur 5. Schematisk beskrivning av en bränslecellsstapel. 61
• Figur 6. Högtryckselektrolysör – 1 MW. 62
• Figur 7. Global väteefterfrågan prognos. 67
• Figur 8. USA:s väteproduktion per producenttyp. 68
• Figur 9. Segmentering av regional vätgasproduktionskapacitet i USA. 70
• Figur 10. Ström av planerade installationer av elektrolysatorer över 1MW i USA. 72
• Figur 11. SWOT-analys: grönt väte. 78
• Figur 12. Typer av elektrolysteknik. 78
• Figur 13. Schematisk arbetsprincip för alkalisk vattenelektrolys. 81
• Figur 14. Schematisk arbetsprincip för PEM-vattenelektrolys. 83
• Figur 15. Schematisk arbetsprincip för vattenelektrolys av fast oxid. 84
• Figur 16. SWOT-analys: blått väte. 88
• Figur 17. SMR-processflödesdiagram av ångmetanreformering med kolinfångning och lagring (SMR-CCS). 89
• Figur 18. Processflödesdiagram för autotermisk reformering med en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid (ATR-CCS). 90
• Figur 19. POX-processflödesdiagram. 91
• Figur 20. Processflödesdiagram för en typisk SE-SMR. 92
• Figur 21. HiiROC:s metanpyrolysreaktor. 93
• Figur 22. Process för kolförgasning (CG). 94
• Figur 23. Flödesdiagram över avancerad autotermisk förgasning (AATG). 97
• Figur 24. Schematisk över CCUS-processen. 104
• Figur 25. Vägar för CO2-utnyttjande och avlägsnande. 104
• Figur 26. Ett infångningssystem före förbränning. 110
• Figur 27. Cykel för koldioxidutnyttjande och avlägsnande. 114
• Figur 28. Olika vägar för CO2-utnyttjande. 115
• Figur 29. Exempel på underjordisk koldioxidlagring. 116
• Figur 30. Transport av CCS-tekniker. 117
• Figur 31. Järnvägsvagn för flytande CO₂-transport 120
• Figur 32. Beräknade kostnader för fångst av ett metriskt ton koldioxid (Co2) per sektor. 121
• Figur 33. CCUS marknadskarta. 124
• Figur 34. Global kapacitet för punktkälla för avskiljning och lagring av koldioxid. 126
• Figur 35. Global kolavskiljningskapacitet per CO2-källa, 2021.   127
• Figur 36. Global kolavskiljningskapacitet per CO2-källa, 2030.   127
• Figur 37. Global avskiljningskapacitet för koldioxid efter CO2-slutpunkt, 2022 och 2030.          128
• Figur 38. Kolinfångningsprocess efter förbränning. 131
• Figur 39. Efterförbränning av CO2-avskiljning i ett koleldat kraftverk. 131
• Figur 40. Kolinfångningsprocess med syreförbränning. 133
• Figur 41. Flytande eller superkritisk CO2-avskiljningsprocess. 134
• Figur 42. Kolinfångningsprocess före förbränning. 135
• Figur 43. CO2-icke-omvandlings- och konverteringsteknik, fördelar och nackdelar. 136
• Figur 44. Ansökningar för CO2. 138
• Figur 45. Kostnad för att fånga upp ett metriskt ton kol, per sektor. 139
• Figur 46. Livscykeln för CO2-härledda produkter och tjänster. 141
• Figur 47. Co2-användningsvägar och produkter. 144
• Figur 48. Plasmateknikkonfigurationer och deras fördelar och nackdelar för CO2-omvandling. 148
• Figur 49. LanzaTech gasjäsningsprocess. 153
• Figur 50. Schematisk omvandling av biologisk CO2 till e-bränslen. 154
• Figur 51. Ekonomiska katalysatorsystem. 157
• Figur 52. Mineralkolsyraprocesser. 159
• Figur 53. Rosa väteproduktionsväg. 162
• Figur 54. SWOT-analys: rosa väte 164
• Figur 55. Turkost väteproduktionsväg. 166
• Figur 56. SWOT-analys: turkost väte 168
• Figur 57. Processsteg vid framställning av elektrobränslen. 188
• Figur 58. Kartläggning av lagringsteknologier enligt prestandaegenskaper. 189
• Figur 59. Produktionsprocess för grönt väte. 191
• Figur 60. Produktionsvägar för e-vätskor. 192
• Figur 61. Fischer-Tropsch flytande e-bränsleprodukter. 193
• Figur 62. Resurser som krävs för produktion av flytande e-bränsle. 193
• Figur 63. Utjämnade kostnader och bränsleväxlande CO2-priser för e-bränslen. 196
• Figur 64. Kostnadsfördelning för e-bränslen. 197
• Figur 65. Vätgasbränslecellsdriven EV. 198
• Figur 66. Grön ammoniakproduktion och användning. 201
• Figur 67. Klassificering och processteknik efter kolutsläpp vid ammoniakproduktion. 202
• Figur 68. Schematisk över Haber Bosch ammoniaksyntesreaktion. 203
• Figur 69. Schematisk väteproduktion via ångmetanreformering. 204
• Figur 70. Beräknad produktionskostnad för grön ammoniak. 209
• Figur 71. Processer för produktion av förnybar metanol från olika råvaror. 211
• Figur 72. Produktion av biometan genom anaerob rötning och uppgradering. 213
• Figur 73. Produktion av biometan genom biomassaförgasning och metanering. 213
• Figur 74. Produktion av biometan genom Power to metan-processen. 214
• Figur 75. Övergång till vätebaserad produktion. 215
• Figur 76. CO2-utsläpp från ståltillverkning (tCO2/ton råstål). 216
• Figur 77. Processen för vätedirekt reducerat järn (DRI). 219
• Figur 78. Three Gorges Hydrogen Boat nr 1. 221
• Figur 79. PESA vätgasdrivna växlingslok. 222
• Figur 80. Symbiotic™-teknikprocess. 223
• Figur 81. Alchemr AEM elektrolyscell. 231
• Figur 82. HyCS®-tekniksystem. 233
• Figur 83. Bränslecellsmodul FCwave™. 240
• Figur 84. Direkt luftfångstprocess. 247
• Figur 85. CRI-process. 249
• Bild 86. Torpsystem. 259
• Figur 87. Schematisk ECFORM-elektrolysreaktor. 265
• Figur 88. Domsjöprocess. 266
• Figur 89. EH Bränslecellstapel. 269
• Figur 90. Direct MCH®-process. 273
• Figur 91. Electriqs dehydreringssystem. 276
• Figur 92. Endua Power Bank. 278
• Figur 93. EL 2.1 AEM-elektrolysör. 279
• Figur 94. Enapter – Anion Exchange Membrane (AEM) vattenelektrolys. 280
• Figur 95. Hyundai Class 8-lastbilsbränsle vid en mobil tankare med hög kapacitet från First Element. 287
• Figur 96. Bränslepositivt system. 290
• Figur 97. Använda el från solenergi för att producera grönt väte. 296
• Figur 98. Vätgaslagringsmodul. 308
• Figur 99. Plug And Play Stationery Storage Units. 308
• Figur 100. Vänster: en typisk enstegselektrolysatordesign, med ett membran som separerar vätgas och syrgas. Till höger: E-TAC-processen i två steg. 311
• Figur 101. Hystar PEM-elektrolysör. 327
• Figur 102. KEYOU-H2-Technology. 337
• Figur 103. Audi/Krajete-enhet. 338
• Figur 104. OCOchems kolflödeselektrolysör. 357
• Figur 105. CO2-hydrering till kolväten i flygbränsleområdet. 361
• Figur 106. Plagazi ® -processen. 367
• Figur 107. Bränslecell för protonbytesmembran. 371
• Figur 108. Sunfire-process för Blue Crude-produktion. 388
• Figur 109. CALF-20 har integrerats i en roterande CO2-avskiljningsmaskin (vänster), som arbetar inuti en CO2-anläggningsmodul (höger). 391
• Figur 110. Tevva vätgasbil. 397
• Figur 111. Topsoes SynCORTM autotermiska reformeringsteknik. 400
• Figur 112. O12-reaktor. 405
• Figur 113. Solglasögon med linser gjorda av CO2-härledda material. 406
• Figur 114. CO2 tillverkad bildel. 406
• Figur 115. Velocys-processen. 408

Den globala vätgasmarknaden (produktion, lagring, transport och användning) 2024-2035

PDF nedladdning.

Den globala vätgasmarknaden (produktion, lagring, transport och användning) 2024-2035

PDF-nedladdning och tryckt upplaga (inklusive spårad FEDEX-leverans).

Betalningsmetoder: Visa, Mastercard, American Express, Paypal, Banköverföring. 

För att köpa via faktura (banköverföring) kontakta info@futuremarketsinc.com eller välj Banköverföring (faktura) som betalningsmetod i kassan.