Zephyrnet-logotyp

Använda drönare för UAV-metandetektion

Datum:

Använda drönare för UAV-metandetektion

Metan är en vanlig och viktig växthusgas med stor påverkan på globala klimatförändringar. I och med det fördjupade miljöskyddsarbetet har metan (CH4), som den huvudsakliga växthusgasen, blivit en viktig indikator för miljöskydd.

Metanditektorn har blivit ett av de oumbärliga verktygen inom området miljöskydd på grund av dess höga känslighet, realtidsprestanda och noggrannhet. Dess uppkomst spelar en viktig roll och ett värde vid miljöövervakning. Införandet och den utbredda tillämpningen av metandetektorer har förbättrat den vetenskapliga nivån och teknikkedjan för den nuvarande miljöskyddsindustrin.

Fördelar med metanläckagedetektorer

UAV laser metan detektor är en lätt UAV-buren enhet anpassad till UAV. Den har hög känslighet, snabb detekteringsrespons, lägre kostnad och minskar operativa risker.

Lasermetangasdetektorer är baserade på halvledarlaserabsorptionsspektroskopiteknik. De kan upptäcka parametrar som metangaskoncentration i olika miljöer med hög noggrannhet, snabba svar, hög tillförlitlighet och låga driftskostnader. Jämfört med fasta gasläckagedetektorer, drönare är inte bara ett mer kostnadseffektivt sätt att lösa problemet utan också ett mer effektivt sätt.

Mycket känsliga, lasermetangasdetektorer kan ta upp även små läckor från en höjd av 300 meter. Sensorn är endast känslig för metan, så det finns ingen möjlighet till falska avläsningar på grund av närvaron av andra gaser. Dessutom kan drönare utrustade med metandetektorer penetrera små utrymmen som arbetare inte kan komma in i eller områden med högriskindex för att säkerställa arbetarnas personliga säkerhet.

Inom området för UAV-baserad metanmätning råder två primära metoder. En metod är den laserbaserade sensorn (TDLAS – Tunable Diode Laser Absorption Spectroscopy), som mäter CH4-absorption i luftpelaren mellan sensorn och marken. Den andra är "sniffer"-metoden, som analyserar metankoncentrationen i luftprover tagna på eller nära marknivå. Även om båda metoderna erbjuder noggrannhet, varierar deras datainsamlingsprocesser avsevärt.

När en "sniffer"-sensor används, följer enheten ett rör direkt på marken eller i närheten och suger aktivt luft under flygningen. Detta tillvägagångssätt ger konventionella metankoncentrationsavläsningar vid utsedda uppdragsplatser, med en samplingsfrekvens på x mätningar per y tidsram.

Däremot utför laserbaserade sensorer ett noggrant rutmönster, över 20 meter på marknivå. Sensorn använder TDLAS-teknik för datainsamling.

Utmaningarna med UAV-metandetektering

Att använda UAV-baserade sensorer innebär flera utmaningar, där säkerheten är av största vikt. Båda metoderna medför säkerhetsrisker på grund av UAV-flygningar på låg höjd. Men att använda en sniffer-sensor introducerar ytterligare komplexitet. Dessa inkluderar risken för att enheten fastnar föremål på marken och svårigheter att upprätthålla höjdnoggrannhet, särskilt i områden med fluktuerande höjder.

Dessutom täcker snifferdrönare mindre mark jämfört med lidardrönare. Detta kan resultera i logistiska hinder som batterihantering och förlängda projektsluttider. För att säkerställa tillförlitlig metan-detekteringsdata är det absolut nödvändigt att minimera tidsramen för datainsamling för att mildra miljöpåverkan.

Trots bekymmer erbjuder laserbaserade sensorer tydliga fördelar. Medan piloter måste iaktta försiktighet för att undvika kollisioner med hinder såsom elnätsinfrastruktur, minskar frånvaron av markkontakt vissa risker. Att använda en laserhöjdmätare ökar dessutom säkerheten genom att bibehålla en konsekvent höjd över marknivån.

UAV Metan Detektering Värmekarta

Purway

Metanläckagedetektordata är georefererade och sömlöst integrerade i GIS-system. Genom att använda omvänd avståndsviktad interpolation kan hotspot-kartor som markerar områden med hög metankoncentration genereras, med möjlighet att överlappa befintliga gassystemnätverk från CAD-filer. Noterbart är att UAV-baserade metandetekteringssystem erbjuder närmare utsläppskällor, vilket minimerar inverkan av vindhastigheter på datanoggrannheten.

Hänsyn till vindriktning och hastighet är avgörande vid dataanalys. Vindvektordata är viktiga för att undvika "dubbelräknande" metanplymer. Redovisning av vädermönster hjälper till att säkerställa korrekta bedömningar av metanutsläpp, vilket underlättar riktade begränsningsinsatser.

De medföljande värmekartorna för metandetektering, även om de inte är termiska till sin natur, pekar effektivt ut metankluster. Dessutom underlättar en överlagring av dessa data på befintliga gasinsamlings- och kontrollsystem CAD identifieringen av metanläckor. Detta kan ge platsoperatörer möjlighet att genomföra begränsningsåtgärder i tid.

Slutsatser

UAV-metandetektering representerar ett paradigmskifte inom miljöövervakning. Den presenterar en spelförändrande blandning av kostnadseffektivitet, operativ effektivitet och oöverträffad upplösning vid detektering av metanutsläpp.

När denna teknik mognar kommer dess transformativa inverkan på identifiering av metankällor och orkestrering av riktade begränsningsstrategier att vara betydande. I slutändan kommer det att bidra till att mildra de miljömässiga återverkningarna av metanutsläpp. Med kontinuerlig innovation och förfining kan UAV:er revolutionera metanövervakning. Som sådana kan de framstå som oumbärliga allierade i den globala kampen mot klimatförändringarna, som förebådar en framtid präglad av förbättrad miljövård och hållbarhet.

plats_img

Senaste intelligens

plats_img